Övrigt

Hormoner

Det finns många budbärare i kroppen och till dem hör de signalsubstanser som kallas hormoner. De verkar över större avstånd och tillåter vissa organ, endokrina körtlar, att påverka och styra skeenden i andra delar av kroppen. Ett mycket bra exempel är insulin som påverkar muskel- och fettceller att släppa in mer glukos ur blodet och på så sätt utnyttja dess energiinnehåll samtidigt som man då slipper dess skadliga inverkan på blodkärlen.

 

 

Bukspottskörteln är ett organ med avgörande betydelse för ämnesomsättningen. Den består av i huvudsak två körtelvävnader, den ena avger 'bukspotten' till tolvfingertarmen, den andra, de 'Langerhanska öarna', avger hormoner till blodet, bland annat insulin och glukagon som i mångt och mycket är varandras motsatser. Alfaceller i de Langerhanska öarna utgör c:a 20% bildar glukagon, medan betacellerna utgör 70-80% och bildar insulin.

 

 

Insulin produceras som svar på ett stigande blodsocker (glukos). Glukos är i och för sig en energigivare, men redan vid marginellt högre koncentrationer än de optimala så förorsakar det direkt eller indirekt de skador som uppstår vid diabetes. Därför gäller det att kroppen snabbt blir informerad om detta, vilket sker genom att insulinet insöndras i blodbanan och snabbt sprider sig till hela kroppen. Muskel- och fettceller reagerar på insulinet genom att aktivera särskilda glukostransportörer i cellmembranen som ökar inflödet av glukos.

 

 

Glukagon

När blodsockerhalten sjunker till "lagom" nivå dämpas insulinproduktionen och alfacellerna börjar frisätta glukagon som signalerar till fettväven att börja metabolisera lagrat fett samt till levern att avge lagrat glykogen i form av glukos. 

 

 

Enzymer är mycket specialiserade verktyg som används för att underlätta och styra de kemiska reaktionerna. De flesta skulle alls inte kunna ske vid djurens relativt låga temperatur och i vart fall endast ytterst långsamt. Detta är en stor fördel då kroppen då lätt kan styra de önskvärda reaktionerna genom att aktivera enzymer och stänga av dem genom att inte längre tillföra dem.

 

Enzymer är en slags biologiska katalysatorer, de påskyndar reaktioner utan att ingå i den.


Många enzymer fungerar bara i förening med koenzymer. I de flesta koenzymer ingår B-vitaminer, vilket förklarar varför B-vitaminbrist så snabbt blir allvarligt.


Enzymer är mycket specialiserade och ingår bara i en typ av process.

 

Enzymer är proteiner, ibland i förening med metallatomer och kan byggas upp bara om alla ingående aminosyror finns tillgängliga samtidigt. 

 

 

Fria radikaler

Vi må tycka att kemiska reaktioner kan ske oerhört snabbt, närmast omedelbart, men så är inte fallet. Med tanke på hur många de är så är det inte underligt om en del blir något ofulständiga och en elektron kan saknas i den nästan färdiga molekylen. Den blir då en "stråtrövare", en fri radikal, som är på jakt efter en elektron att erövra. Så snart den hittar en sådan som inte är tillräckligt hårt bunden till sin molekyl så rövar den molekylen och nu har det uppstått en ny fri radikal och förloppet fortsätter till dess processen avslutas av en antioxidant.

 

 

Antioxidanter

Antioxidanter är kemiska ämnen som kan ge ifrån sig, donera, en elektron utan att gå på jakt efter en ny. På det sättet kan man motverka skadorna av de fria radikalerna. Ett par exempel på antioxidanter är E-vitamin (tokoferol) och C-vitamin. Den förra är fettlöslig och den senare vattenlöslig vilket innebär att de fungerar i olika miljöer. Dessutom kan C-vitamin återaktivera använt E-vitamin.

 

  

Tillbaka